Under installation och användning av kabeln skadas den av mekanisk stress, eller om kabeln används under lång tid i en fuktig och vattnig miljö, vilket gör att utifrån vatten gradvis tränger in i kabeln. Under inverkan av ett elektriskt fält ökar sannolikheten för att vattenträd bildas på kabelns isoleringsyta. Vattenträdet som bildas vid elektrolys kommer att spricka isoleringen, minska kabelns totala isoleringsprestanda och påverka kabelns livslängd. Därför är användningen av vattentäta kablar avgörande.
Kabelns vattentäthet avser huvudsakligen vattenläckage längs kabelledarens riktning och längs kabelns radiella riktning genom kabelmanteln. Därför kan kabelns radiellt vattentäta och längsgående vattenblockerande struktur användas.
1. Kabel radiell vattentät
Huvudsyftet med radiell vattentätning är att förhindra att omgivande vatten strömmar in i kabeln under användning. Vattentät konstruktion har följande alternativ.
1.1 Vattentät polyetenmantel
Polyetenmantlade vattentäta kablar är endast tillämpliga för de allmänna kraven på vattentäthet. För kablar som är nedsänkta i vatten under lång tid behöver den vattentäta prestandan hos polyetenmantlade vattentäta kraftkablar förbättras.
1.2 Vattentät metallmantel
Den radiellt vattentäta strukturen hos lågspänningskablar med en märkspänning på 0,6 kV/1 kV och högre uppnås generellt genom det yttre skyddsskiktet och den inre längsgående lindningen av ett dubbelsidigt aluminium-plast-kompositband. Mellanspänningskablar med en märkspänning på 3,6 kV/6 kV och högre blir radiellt vattentäta under den gemensamma verkan av aluminium-plast-kompositbandet och en halvledande resistansslang. Högspänningskablar med högre spänningsnivåer kan göras vattentäta med metallmantlar såsom blymantlar eller korrugerade aluminiummantlar.
Omfattande vattentät mantel är huvudsakligen tillämplig på kabelgravar, direkt nedgrävt grundvatten och andra platser.
2. Kabeln är vertikalt vattentät
Längsgående vattenmotstånd kan anses ge kabelledaren och isoleringen en vattentålig effekt. När kabelns yttre skyddande lager skadas på grund av yttre krafter, kommer omgivande fukt att tränga in vertikalt längs kabelledarens och isoleringens riktning. För att undvika fukt- eller fuktskador på kabeln kan vi använda följande metoder för att skydda kabeln.
(1)Vattenblockerande tejp
En vattentät expansionszon har lagts till mellan den isolerade trådkärnan och aluminium-plastkompositremsan. Vattenblockeringstejpen lindas runt den isolerade trådkärnan eller kabelkärnan, och omslagnings- och täckningsgraden är 25 %. Vattenblockeringstejpen expanderar när den möter vatten, vilket ökar tätheten mellan vattenblockeringstejpen och kabelmanteln, för att uppnå en vattenblockerande effekt.
(2)Halvledande vattenblockerande tejp
Halvledande vattenblockerande tejp används ofta i mellanspänningskablar, genom att linda den halvledande vattenblockerande tejpen runt metallskärmningsskiktet, för att uppnå syftet med kabelns längsgående vattenbeständighet. Även om kabelns vattenblockerande effekt förbättras, ökar kabelns ytterdiameter efter att kabeln lindats runt vattenblockeringstejpen.
(3) Vattenblockerande fyllning
Vattenblockerande fyllnadsmaterial är vanligtvisvattenblockerande garn(rep) och vattenblockerande pulver. Det vattenblockerande pulvret används oftast för att blockera vatten mellan de tvinnade ledarkärnorna. När det vattenblockerande pulvret är svårt att fästa vid ledarmonofilamentet kan det positiva vattenbindemedlet appliceras utanför ledarmonofilamentet, och det vattenblockerande pulvret kan lindas utanför ledaren. Vattenblockerande garn (rep) används ofta för att fylla mellanrummen mellan medeltryckskablar med tre kärnor.
3 Allmän struktur för kabelns vattentålighet
Beroende på olika användningsmiljöer och krav inkluderar kabelns vattentäthetsstruktur radiell vattentät struktur, longitudinell (inklusive radiell) vattentäthetsstruktur och allsidig vattentäthetsstruktur. Den vattenblockerande strukturen hos en trekärnig mellanspänningskabel tas som exempel.
3.1 Radiell vattentät struktur hos trekärnig mellanspänningskabel
Radiell vattentätning av trekärnig mellanspänningskablar använder vanligtvis halvledande vattentätningstejp och dubbelhäftande plastbelagd aluminiumtejp för att uppnå vattentäthetsfunktion. Dess allmänna struktur är: ledare, ledarskärmningsskikt, isolering, isoleringsskärmningsskikt, metallskärmningsskikt (koppartejp eller koppartråd), vanlig fyllning, halvledande vattentätningstejp, dubbelhäftande plastbelagd aluminiumtejp längsgående paket, yttermantel.
3.2 Trekärnig mellanspänningskabel i längsgående vattentålighetsstruktur
Trekärnig mellanspänningskabel använder även halvledande vattenblockerande tejp och dubbelhäftande plastbelagd aluminiumtejp för att uppnå vattentålig funktion. Dessutom används vattenblockerande rep för att fylla gapet mellan trekärniga kablar. Dess allmänna struktur är: ledare, ledarskärmningsskikt, isolering, isoleringsskärmningsskikt, halvledande vattenblockerande tejp, metallskärmningsskikt (koppartejp eller koppartråd), vattenblockerande repfyllning, halvledande vattenblockerande tejp, yttermantel.
3.3 Trekärnig mellanspänningskabel med allsidig vattentät struktur
Kabelns allsidiga vattenblockerande struktur kräver att ledaren också har en vattenblockerande effekt, och i kombination med kraven på radiell vattentäthet och longitudinell vattenblockering uppnås allsidig vattenblockering. Dess allmänna struktur är: vattenblockerande ledare, ledarskärmningsskikt, isolering, isoleringsskärmningsskikt, halvledande vattenblockerande tejp, metallskärmningsskikt (koppartejp eller koppartråd), vattenblockerande repfyllning, halvledande vattenblockerande tejp, dubbelsidig plastbelagd aluminiumtejp i longitudinellt paket, yttermantel.
Den vattenblockerande kabeln med tre kärnor kan förbättras till tre enkelkärniga vattenblockerande kabelstrukturer (liknande den trekärniga luftisolerade kabelstrukturen). Det vill säga att varje kabelkärna först tillverkas enligt den enkelkärniga vattenblockerande kabelstrukturen, och sedan tvinnas tre separata kablar genom kabeln för att ersätta den trekärniga vattenblockerande kabeln. På så sätt förbättras inte bara kabelns vattenbeständighet, utan det blir också bekvämt att bearbeta kabeln och sedan installera och lägga den.
4. Försiktighetsåtgärder för tillverkning av vattentäta kabelkontakter
(1) Välj lämpligt skarvmaterial enligt kabelns specifikationer och modeller för att säkerställa kabelskarvens kvalitet.
(2) Välj inte regniga dagar när du gör vattenblockerande kabelskarvar. Detta beror på att vatten från kabeln allvarligt påverkar kabelns livslängd, och i allvarliga fall kan även kortslutningsolyckor inträffa.
(3) Läs noggrant tillverkarens produktinstruktioner innan du tillverkar vattentåliga kabelskarvar.
(4) När kopparröret pressas vid skarven får det inte vara för hårt, så länge det pressas till rätt position. Kopparändytan ska filas slät utan grader efter krympning.
(5) När du använder en blåsbrännare för att göra en kabelkrympfog, var uppmärksam på att blåsbrännaren rör sig fram och tillbaka, inte bara i en riktning hela tiden.
(6) Storleken på kallkrympkabelskarven måste bestämmas i strikt enlighet med ritningsanvisningarna, särskilt vid utdragning av stödet i det reserverade röret måste det vara noggrant.
(7) Vid behov kan tätningsmedel användas vid kabelskarvarna för att täta och ytterligare förbättra kabelns vattentäta förmåga.
Publiceringstid: 28 augusti 2024